Om ni undrar varför jag inte bloggat igår för jag hade en hemsk dag igår.. 

 

Dagen började ganska bra, jag var ute i stallet, mocka testa mitt nya pannband till Laguna men det var lite stort så vi ska troligen byta det till cob idag. Jag hämtade in Laguna för att rida henne i snön så hon får lyfta på benen. Jag red i en av våra hagar där en ridbana kommer byggas när snön försvinner. Jag jobbade massor med att ha henne i låg form, mycket mjukgörande, ställa och böja i trav och massor av övergångar från alla gångarter. jobbade nog mest i skritt för att hon skulle jobba riktigt bra och så att hon inte skulle halka. 

 

När jag var klar skrittade jag hem till sallet typ 50 m men ändå :D haha. Jag satt av och sadlade av och gjorde henne fin. Jag lät henne vara inne så tog jag in Davy. först och främst tog jag in alla saker till hoppträningen. Jag borstade honom och sadlade, satt på benskydd och transport skydd över och la ett fleece täcke över honom. han fick äta så sprang jag in och åt våfflor. 

 

När jag var klar lastade jag honom eller han lastade sig själv.. 

När vi kom fram till Sandö så tränsade jag och så vidare. Jag kände mig ganska förvirrad innan för Pontus ville att jag skulle ha sporrar på Davy annars fick jag inte rida . Fast han hade bara sett Davys lata sida. Jag kände att han skulle vara överpigg och ganska galen. och jag hade rätt. men jag hade sporrar ändå...

 

Träningen gick åt helvete, allt kändes piss. Jag ville bara sitta av och säga att det räcker nu. Men jag är ju så blyg så jag vågade inte, mitt självförtroende kom till noll den träningen, jag var arg, ledsen och mådde dåligt. Allt blev fel, Davy stannade och då fick jag koreskera honom riktigt hårt , och allt blev fel och allt var mitt fel eller nja kanske inte, det var i allafall inte Davys fel på något sätt. Det är min förbannade hoppstil som förstör hela min karriär med Davy.. Jag fick straff rundor , jag skulle stå i jockey läder i trav i 7 varv pga att jag tittade ner och satt snett i sadeln. Det var så jobbigt och pinsamt.. efter det mådde jag hemskt. men jag var stark och bet ihop ,tårarna rann tror jag men jag var tvungen Jag lämnade ridhuset utan att vänta på mamma eller pappa när träningen var slut. Jag väntade tills dom kom .Medans så stod jag och kramade Davy. Pappa kom så lastade vi och tog av sadeln och så. Jag sa inte ett enda ord till pappa i bilen han förstod hur jag mådde. Det kom en tår eller många. När vi kom hem lasta jag ur och gick iväg själv med Davy. Jag satt mig på en sten och grät medan han hade sitt huvud i min famn. Jag kramade honom och pratade med honom. Sedan ville jag bara iväg ,så jag satt upp på Davy i grimma och grimskaft och red ut i en hage där jag satt och grät och pratade med honom och kramade honom igen. Efter en stund kom mamma och pratade med mig länge. Det kändes mycket bättre för vi hade exakt samma åsikt. tusen tack mamma jag älsakar dig, du gör mig ett snäpp starkare varje dag. älskar dig så mycket! 

 

asså jag vill inte berätta vad som gjorde så jag blev så överdrivet ledsen, det är privat. 

hoppas ni förstår kram