Hej!

Nu börjar Tisdagen ta slut och jag har duschat, fönat håret och bra myst och fixat mig lite. Tisdag = hoppträning. Förr förra veckan hände eller vad man nu ska säga att träningen gick åt helvete på ren svenska och ja, det hände en sak som jag tycker är oskysst och ja jag vill inte säga mer än så. Men det är så att jag hoppar i en hoppgrupp där jag är absolut minst. JAg är bara 12 år dom andra i min grupp är 16 - runt 40. Och dom rider stora ridhästar och en av dom hoppar 1,40 idag på träningen te.x. Alla är jätte goa och underbrt snälla, men jag förstår att min tränare har svårt att lära ut på ett shyst sätt mot en 12 åring och mot en 30 åring det är ganska stor skillnad. Pontus tycker också att jag ser mycket äldre ut för jag är så lång, rider d-ponny och stor ridhäst när jag bara är 12 år. Han tycker också att jag rider som om jag är ca 16 år. Det har han sagt.

Jag försöker tolka det på ett bra sätt, eller det gör jag man blir ju jätte glad när man får höra något sänt från en b tränare. Iallfall jag hade tänkt att sluta rida för honom eller jag har haft besluts ångest och inte riktigt vågat åka på en träning för det har känts jobbigt och så. Jag har funderat massor och det är därför jag inte bloggat på topp för att jag funderat så. Men idag i skolan skickade pappa ett sms om jag skulle rida eller inte och då svarade jag att jag kör. Jag är stark, jag klarar det och jag ger honom en till skans. Om jag får var ärlig var jag skit nervös. Men vi körde. 

 

På framridningen kändes det bra jag fick jobba själv och Davy kändes mjuk och fin men lite överpigg för att han har vilat några dagar innan måndagen för jag var helt slut efter tävlingen. När vi hoppade fram hoppade Davy med stora språng men han blev mjuk över hindrerna efter några hopp. JAg tänkte MYCKET på min sits att jag inte ska luta mig innåt i kurverna, att jag ska titta rakt fram efter hindet och inte titta ner. Det fick jag beröm för. JAg vill verkligen framåt. Vi hoppade en liten bana idag som inte var komplicerad alls utan några oxrar och recken. Vi hoppade bana på 90 cm kanske men sista hindret låg på 1,10m nästan :). HAn kändes väldigt fin! mycket mjuk för att jag var mjuk och avslappnad, men han gasade när det var linjer så då fick jag hålla i honom lite. Han vägrade någon gång och en gång höll jag på att åka av för vi kom helt parfekt på hindret men helt plötslikt precis framför hindret tvärnita han och flög åt sidan så då åkte jag ner lite på halsen men jag hittade balansen fort och kom upp i sadeln fort. Jag koregerade honom och han hoppade fint efter det. 

träningen kändes faktiskt riktigt bra. Så jag har beslutat mig för att fortsätta för Pontus hela denna termin och sen får vi se vad resten leder till. Det är mitt beslut och jag känner mig stark i det nu iallafall. 

 

film ska jag försöka få ut på video fy men det dampar men ska försöka lösa det. 

Kram Vickan